Månadens tanke

När de invanda mönstren bryts kan helt nya världar uppstå.

Julefrid

söndag 27 december 2009

Jaha, så är då julen anno 2009 till ända...Enligt vår 12-åriga dotter så har denna jul varit den bästa hittills! Hon menar att hon är nöjd med alla julklappar hon gett och fått och hon har kunnat använda nästan alla med en gång- och det är ett gott betyg! Ja, jag tycker också vi haft en bra jul. Kanske med lite andra referenspunkter än min dotter men visst är det kul när de julklappar man tänkt ut och gett bort blir uppskattade- vilket de har blivit i år. Och visst är det också roligt att få några klappar- även om det inte är detviktigaste med julen längre. Det som har känts extra roligt i år är att våra barn visat en enorm kreativitet och påhittighet när det gäller att tillverka julklappar till nära och kära. Härligt att se!

Det som känns så väldigt bra med just den här julen är att vi har haft ett så härligt lugn i familjen. En känsla av ro som infann sig i själen natten före julafton och som sedan har dröjt sig kvar...Visst har vi åkt runt och hälsat på både mina och min mans föräldrar i juldagarna, men jag har inte alls upplevt samma stress som jag har gjort tidigare jular. Jag vet inte riktigt vad det beror på, (kanske åldern, kanske att barnen blivit större), men det är i alla fall väldigt skönt.

Sedan jag skrev sisit har familjen utökats med en katt till, lilla Maja som kom till oss i början av december. Livet med två halvårskatter är spännande och fartfyllt! Min man och jag får hela tiden flashbacks sen småbarnstiden och nu liksom då undrar vi om det alltid ska vara så här...Vid femtiden på morgonen tycker katterna att det är dags med ett uppfriskande race fram och tillbaka genom hela huset, inte så uppskattat av övriga familjen. Att fira jul är ju också lite annorlunda med två katter i huset. Adventsljusstakarna står numera stadigt i fönstren med hjälp av häftmassa, julgranen är dekorerad med enbart fallvänligt material som hänger ca 75 cm från golvet, övrigt julpynt är ofta flyttat när man vaknar på morgonen och kan hittas på de mest överraskande ställen i huset. Krubban utökas ofta med två stora vise män som slår ner övriga krubbmedlemmar och ja, listan kan göras längre men jag slutar där.
Ibland suckar man lite när man plockar upp efter de små odjuren eller blir väckt alldeles för tidigt, men när de kommer spinnande och vill komma upp i knät så smälter i alla fall jag! Det är också mysigt att se hur goa barnen är med dem. Sen är de ju underbart söta när de sover!


Findus o Maja- trötta efter allt bus.



Sen har vi ju ett alldelels fantastiskt vinterväder! Jag vaknar varje morgon och blir så glad när jag tittar ut och ser att snön är kvar. Idag ska vi ut och gå en promenad utmed kanalen, kanske till och med på den om isen bär!

Read more...

  © Blogger templates Newspaper II by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP